Meteoria

Forskning

NYA FYND FRÅN SÖDERFJÄRDSBACKEN
- en första rapport till The 52nd Lunar and Planetary Science Conference (LPSC)

* Under 2020 gjorde Meteorians stensökare/geologiteam fina fynd av kraterstenar på Söderfjärds-backen. Där i sydsluttningen av meteoritkratern har Malax kommun gjort omfattande markarbeten för ett nytt bostadsområde. Tydliga spår av nedslaget och stenar med fossil har kommit fram vid grävning och sprängning.
Geologiteamet var på många sökrundor i området och det resulterade under senhösten i flera betydelsefulla fynd. I teamet ingick Matts Andersén, Peter Edén, Malin Hjerpe och Johan Holmlund från Meteoria-sektionen samt Satu Hietala, GTK, meteoritkraterforskare och doktorand vid Tartu universitet och Kaj Höglund från Österbottens museum.
Satu Hietala har tillsammans med geoforskare i Tartu analyserat och tolkat tagna prov. De första resultaten har sammanfattats i en vetenskaplig rapport, som i början av 2021 sändes till en internationell forskarkonferens: "The 52nd Lunar and Planetary Science Conference (LPSC) will be held virtually on March 15–19, 2021"


Posterpärmbild LPSC 52.jpg

 
Rapporten på engelska finns som poster på följande länk: 
 https://lpsc2021.ipostersessions.com/default.aspx?s=D5-B1-BE-DB-D4-75-AA-3A-40-4A-08-00-E8-84-63-2D&guestview=true

 Terrängundersökningarna fortsätter då marken åter blir snöfri.    
 De nya fynden kommer även att populariseras för utställningar vid Meteorian.

För fortsatt forskning om Söderfjärden 2020

SÖK KRATERSTENAR OCH VINN ETT PRIS FÖR GODA UPPSLAG
- läs mera i infoblad om kraterstenar

Bottenapp  i Söderfjärden - kratergropen ställvis ner mot 400 meter
SFJ-profil 2017 + text.jpg

 

NÄR HIMLEN FALLER NER
- En världsresa genom årmiljoner med meteoritkratern Söderfjärden 

 är en bok om himlakroppars nedslag på jorden
- en populärvetenskaplig berättelse om en världsresa
genom årmiljoner med meteoritkratern Söderfjärden.Matts bokpärm.jpg

Runtom i världen pågår en kontinuerlig forskning om hotande himlakroppar och om meteoritkrater. Nya forskningsrön som kompletterar boken och som tillkommit efter bokens publiceringen år 2015 (och andra upplagan 2016), publiceras på denna sida.

Finlands första järnmeteorit hittad 2017

Komplettering av tabell i boken på sidan 120:

I Lieksa i Löpönvaara by hittades i maj 2017 Finlands första järnmeteorit. Det är det 14:de meteoritfyndet i Finland. Alla tidigare fynd är stenmeteoriter.  Lieksa meteoriten är 66 millimeter i genomskärning och väger 230 gram. Den kommer
att ingå i Naturhistoriska centralmuseets (LUOMUS) meteoritutställning i Gumtäkt gård i Helsingfors.
Se mera information (på finska):
http://spinelli.gtk.fi/lieksan-rautameteoriitti/

 Forskningsnytt om Söderfjärden
Ett abstrakt för Nordiska geologiska vintermötet i januari 2016:

32nd Nordic Geological Winter Meeting in Helsinki,      13-15 January, 2016.

 Söderfjärden impact crater, new results and new drilling plan

S.Hietala1*, L.J. Pesonen2, M. Andersén3, P.Edén4
1Geological Survey of Finland, PO Box 1237, 70211 Kuopio, FINLAND (*correspondence: satu.hietala@gtk.fi
2Physics Dept, University of Helsinki, 00014 Helsinki, FINLAND
3Meteoria Söderfjärden Visitor Centre, Marenintie 294, 65410 Sundom, FINLAND
4Geological Survey of Finland, PO Box 97, 67101 Kokkola, FINLAND

  • Söderfjärden is one of the best preserved Early Paleozoic impact structures on Earth. As seen from the air, there is a distinct circular field surrounded by a crater rim of hills. The diameter of the crater is 6.5 km and the depth over 300 m. The target rock consists of Svecofennian rocks, such as the Vaasa granite dated at 1875 Ma (Suikkanen et al. 2014). Geological research has been conducted at Söderfjärden since 1970's. Seven drill holes have been drilled into the crater, the deepest reaching down to 347 m. The age of the crater was earlier estimated at ~525 Ma, based on microfossils in the Cambrian sediments (Tynni 1982, Uutela, pers. comm.). New 40Ar/39Ar dating results for a melt vein from boulder, suggests a Neoproterozoic age of ~640 Ma (Schmieder et al. 2014).

     So far only few impactites have been found. The previous drillings have yielded polymict allochtonous breccias, which contain planar deformation features, feather lamellae and planar fractures in quartz grains. (Öhman&Preeden 2013)  No melt or suevites had been found until 2013 when new findings from the south-east side show distinct evidence of impact origin. Moreover, magnetic and gravity data indicate that a small buried impact melt body may occur near the center (Abels et. al. 2002).

     Our new research plan calls for a new drilling coupled with seismic surveys crossing the central uplift and possible the melt body. The drilling may also shed new light on life evolution during the Cambrian, on the various Pleistocene glacial deposits and related to the development of the Baltic Sea, and many other geological, environmental and anthropogenic interferences, which affected soils and waters in Söderfjärden during historic times. The new drilling plan includes also modeling of the heat energy that emerged from the collision, and an attempt to obtain absolute (using shocked zircons) radiometric dating of the impact event and the original crater dimensions. Sampling of the entire sediment sequence can provide very valuable research information, including estimates of the post-glacial sulphur-rich sediments and potential chemical variations in stratigraphy within them. Such knowledge is valuable in the evaluation of the environmental risks that might arise from land-use in areas with acid sulphate soils in Ostrobothnia."

En nyupptäckt asteroid passerade nära jorden 31 oktober 20152015 TB145 bana.jpg

Asteroiden 2015 TB145 uppskattas vara mellan ca 300 till över 600 meter i diameter - en jätteklimp som är minst lika stor som den asteroid som en gång formade Söderfjärden.  Den nya asteroiden svepte  på betryggande avstånd förbi jorden på kvällen den 31 oktober strax utanför månens bana - 1,3 månavstånd eller ca 480 000 km från jorden. Asteroiden rör sig med en ovanligt hög hastighet: ca 35 km i sekunden eller 126 000 km per timme – vilket är dubbelt högre än den hastighet som beräknats för bumlingen som skapade Söderfjärden. Himlakroppens bana och höga hastighet har fått en del forskare att föreslå att det kan vara fråga om en komet, då sannolikt en död komet som förlorat sina flyktiga ämnen efter många passerar runt solen.
Ständigt upptäcks nya asteroider som rör sig i banor nära vår planet. 20/10 2015 hade 13 512 jordnära asteroider upptäckts, varav 1 635 bedömdes utgöra en potentiell risk för jorden. Dramatiska passager och nedslag  på jorden som vid Tunguska 1908 och Tjeljabinsk 2013 beskrivs i boken NÄR HIMLEN FALLER NER. Och ett jämförtbart exempel med den aktuella asteroiden finns på sid 101 i boken:
... ”I november 2011 drog en 400 meter stor asteroid – 2005 YU55 – förbi på ett avstånd av 325 000 kilometer, klart under månens bana. Den var känd på förhand och kunde fotograferas och följas under förbifarten.”...