Odling igår och idag på Söderfjärden

Fjärdens historia

De första spåren av mänsklig aktivitet har hittats vid Söderfjärdens norra kant uppe på Öjberget. I slutet av stenåldern för ca 4 000 år sedan fanns här ett sälfångstläger. Då var platsen en ö långt ute i ytterskärgården. 

Byarna Sundom (tidigare Murmursund) och Solf nämns för första gången i början av 1400-talet, vilket betyder att bosättningen fanns redan på 1300-talet, och kanske tidigare. År 1558 var 14 fiskebönder verksamma med fiske ”uti Söderfierdh” och betalade var sjätte gädda som skatt till kungen Gustav Vasa i Stockholm. Söderfjärden var under många århundraden en viktig fiskeplats för byarna kring fjärden. 

På 1600-talet var genomsnittliga djupet i Söderfjärden cirka 3 meter och fram till slutet av 1700-talet kunde man fiska och röra sig med båt på fjärden.  

På Söderfjärden växte det rikligt med vass, starr och sälting, som bärgades till foder. Höet av starr och sälting uppbevarades till vintern i små stocklador som var uppförda på höga fundament.

På 1800-talet aktualiserades Söderfjärdens torrläggning. Grävningen av Riddardiket, den centrala kanalen, började på 1820-talet.  

Fjärdens torrläggning

Den första dammen byggdes vid Munsmo Strömmen år 1776. Syftet var att stänga vattnet ut ur Söderfjärden och främja grästillväxten. Det centrala Riddardiket grävdes med början år 1821 och har sedan dess varit den viktigaste delen av Söderfjärdens dräneringssystem. 

Fjärdens delägare höll 1907 en första stämma som tog sikte på en fullständig torrläggning. Stor oenighet bland delägarna om hur torrläggningen skulle genomföras, fördröjde processen.  

Torrläggningsplanerna återupptogs vid ett möte år 1919. Under de följande åren drevs torrläggningen framåt av en kommitté med den målmedvetne jordbrukaren August Holmström som ordförande.

en bronsrelief av August Holmström 
finns invid Meteorians utställningslada kring jordbruket.

Motståndet mot torrläggningen var omfattande. Holmström och övriga sysslomän samt en anställd byggmästare fick utstå trakasserier och hot. Även sabotage förekom, t.ex. hösten 1923 sprängdes en damm och vattennivån steg så att ca 500 hektar gräsvallar och insådda höstfält översvämmades. En lagändring i Finlands riksdag, ”Lex Söderfjärden", fråntog motståndarna deras juridiska möjlighet att stoppa projektet.

Söderfjärdens torrläggning var på sin tid Nordeuropas största dräneringsprojekt. En pumpstation byggdes och mitt i stora vårfloden år 1926 kunde pumparna startas. Då blev öppen sjö land. 1927 var torrläggningen helt genomförd och 1430 tilläggshektar kunde läggas under plogen.

Dagens jordbruk

Söderfjärdens torrläggning på 1920-talet gav bygden kännbart utökade odlingsarealer. Jordbruket var kreatursdominerat fram till 1960-talet. På den tiden behövdes hö i stora mängder och Söderfjärden var ett ladornas rike. På 1940- och 1950-talen fanns som mest omkring 3 000 hölador. Med mekanisering av jordbruket och ökande spannmålsodling har ladorna försvunnit undan för undan. Idag finns endast ett 50-tal lador kvar.

Söderfjärdens odlingsareal är vid pass 2 300 hektar. Idag odlas spannmål på ca 80 % av arealen.

 Korn är det dominerande sädesslaget, men även havre och vete odlas på betydande arealer. Smärre rutor med råg ingår även.  Sockerbetor, oljeväxter som ryps och raps samt potatis är andra beaktansvärda odlingsväxter. Vallodlingar och mark i träda finns på upp mot 1/10 av fjärdens yta.

Marken på Söderfjärden brukas av ett 15-tal heltidsodlare och ett 50-tal deltidsodlare.
Sammanlagt finns över 200 markägare på Söderfjärden.

Söderfjärdens Torrläggningsföretag  med ca 120 delägare upprätthåller

 säkerställer  dikenas och pumpstationens funktion.  Kanalernas och dikenas   sammanlagda längd uppgår till 44,5 km. Pumphusets pumpar dränerar fortsättningsvis 2/3 av odlingsmarken Mera info:   https://www.soderfjarden.fi/torrlaggningsforetaget/

Numera hålls vattnet i marken på en hög nivå  genom reglerad täckdikning, vilket är bra för miljö och odling. Detta system ger bättre skördar och minskade utsläpp av surt dräneringsvatten och tungmetaller till Södra stadsfjärden.

 Söderfjärdsvägarnas väglag  handhar skötseln av ca 13 km vägar på odlingsslätten.

Söderfjärdens odlingsslätt är ett Natura 2000-område. Söderfjärden och delar av byarna Sundom, Munsmo och Solf utgör ett nationellt värdefullt landskapsområde.