Observationer
Ungefär två timmar efter solnedgången är himmelen tillräckligt mörk för att se de ljussvagaste objekten på natthimlen med teleskopet. Från början av maj till mitten av augusti är det för ljust på nätterna för att se ljussvaga objekt.
- Månens otaliga kratrar och bergskedjor kan detaljstuderas i teleskopet.
- Solsystemets planeter syns alla tydligt i teleskopet. Jupiters månar och Saturnus ringar och månar är alltid intressanta att studera.
- Någon gång per år visar sig kometer på natthimlen, oftast är de så ljussvaga att de enbart ses med teleskop, t.ex. Lulin våren 2009.
- Otaliga öppna stjärnhopar kan ses med teleskop, en del syns också i kikare, t.ex. Plejaderna och M37.
- I vår galax finns 158 kända klotformiga stjärnhopar. På norra stjärnhimlen syns beroende på årstid ett tiotal tydligt med teleskopet t.ex. M13 och M3.
- Ett fåtal nebulosor kan ses riktigt tydligt direkt med teleskopet t.ex. Orionnebulosan och ring nebulosan. De flesta är väldigt småa eller så ljussvaga att de enbart kan registreras fotografiskt med teleskop.
- Av universums miljarder galaxer syns ett tiotal riktigt tyligt i teleskopet, t.ex. M31, M51 och M101. De flesta är så ljussvaga och långt borta att de enbart kan ses fotografiskt med teleskop.
Med blotta ögat kan man ofta ute vid Meteorian se Vintergatans band från horisont till horisont. Ibland ses också t.ex. stjärnfall, satelliter, rymdstationen ISS, Iridium flares och norrsken.
Dagtid
På dagstid kan man observera solen och solfläckar. Månen kan också observeras, men detaljer syns inte riktigt lika tydlig som i mörker. Planeterna Venus, Merkurius och Mars kan ofta också ses genom teleskopet.